onsdag 18 april 2012

Tre trevliga Toyotor

Det japanska temat fortsätter idag med tre trevliga Toyotor inskickade av läsare. Alla tillhör de samma generations Corolla och täcker fint in delar av sjuttiotalets färgskala.

Detta är den andra generationen Corolla kallad E20 som tillverkades från 1970 till 1978 med knappt några förändringar utseendemässigt. Från 1975 tillverkades den parallellt med ersättaren E30 (som jag skrivit om tidigare) och lades ned lagom till nästa generation kom, kallad E70 (som i fräsigt liftbackutförande figurerat på bloggen tidigare).

Eftersom alla bilar i detta inlägg är Corolla 1200 De Luxe, internt kallad KE20, misstänker jag att detta tillsammans med kombin KE26 var den enda variant av E20-generationen som togs in till Sverige. Första bokstaven och sista siffran anger motorstorlek, kaross och utförande.

Den rödorange bilen är från 1974 och siktades av Jörgen i Örebro i december. Framskärmarna ser ut att vara bytta, minst två navkapslar saknas och vänster backspegel har bytts mot en Biltemavariant, men allt som allt är det ett riktigt fint bruksexemplar. Den har endast haft fyra ägare och gissningsvis rullat knappt 15000 mil (Transportstyrelsen säger 5000). Notera att vänster lyktglas har en prick i mitten från den tid då strålkastartorkarna var monterade där.

Nästa bil har faktiskt strålkastartorkarna kvar mitt på lyktglaset. Den har en något svårbestämbar brun färg. Grönbrun? Brungul? Kulören har i alla fall säkert något tjusigare namn. Det är i alla fall en 75 års modell som hittades av Erik i Umeå, gissningvis på studentområdet Ålidhem, i somras.

Den har även den endast haft fyra ägare och ser inte farligt rostig ut, men bucklor finns det gott om. Trots ett anskrämligt yttre är den besiktigad och i trafik.

Bilderna på den smutsgula bilen är från augusti och togs även de av Jörgen i Örebro. Den är från 1977 och därmed nyast i detta gäng. Den verkar också vara i sämst skick. Registreringsskyltarna har av någon anledning plockats bort, men Jörgen mindes registreringsnumret.

Den har bara haft tre ägare och varit avställd sen 2005. Trots att denna bil vare sig har något större ekonomiskt värde eller bruksvärde är det någon som betalar parkeringsplatshyra för den. Dumhet eller kärlek är frågan? Kanske kommer den att räddas? Vi som har, det kanske tveksamma, nöjet att få se denna rätt ovanliga bil tackar i alla fall för detta.

4 kommentarer:

  1. Jajemen, Toyota #2 är från Ålidhem, som du gissar. Därifrån kommer även Ladan och Granadan som postats förut. I förrgår såg jag där även en Honda Civic Shuttle av en äldre och kantigare årsmodell än den du postat tidigare. Slutsatsen är att studenter och halvfattigt folk kör lite roligare (?) bilar än gemene man ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stämmer bra det. Lägg till äldre herrar och damer också som kan överraska ett toppexemplar av någon i det närmaste utdöd bilmodell.

      Radera
  2. Trevliga Toyotor i härliga färger! Intressant inställning av backspeglarna på Umeå-Toyotan för övrigt.

    Modellen såldes faktiskt som coupé också (KE25) men bara 1971 och 1972 och förmodligen inte i så stort antal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag undrade varför det såg ut så. Någon som skämtat kanske, eller så har själva fjädermekanismen blivit slapp så de ramlat ned så där.

      Tack för informationen. Jag visste att E10 och E30 såldes som coupé i Sverige. Och som jag förstått var det bara de enklare versionerna som fortsatte att tillverkas när E30 kom.

      Radera