tisdag 3 juli 2012

3 x 343 = En riktig Volvo?

Jag fortsätter på det svenska spåret idag med tre Volvo 343. Fast två av dem heter 360 och de kan också heta 345 eller 340, men ni förstår nog ändå vad det är för bilmodell jag ska beskriva. Jag har skrivit lite om Volvo 343 som modell i ett tidigare inlägg, då om enägarbilar. Där kan du läsa mer om Daf 77 som blev Volvo 343 som blev Remjohan.

Första bilen i dagens inlägg kom från Jan i Göteborg i januari. På Volvos hemmaplan, Hisingen (fast Volvo 343 har ju snarare sin hemmaplan i Born i Nederländerna), lyckades han hitta en specialutgåva av en Volvo 343 från 1979. Den ser ut att vara i brukskick och orörd sånär på skärmkanterna, som bättrats på och målats i mattsvart. Det ser nästan ut som skärmbreddare! Fem ägare och miltalet är är nog mer än de drygt 7500 som Transportstyrelsen anger. Denna bil har en manuell växellåda, nyhet för 1979 års modell.

Jag har sett lite olika namn på denna specialare, men Spring Special eller Green Special verkar vara vanligt förekommande. Stripes, främre spolier, aluminiumfälgar och taklucka verkar ha ingått i paketet, och såklart den gröna färgen. Det fanns också en Blue Special som var likadan förutom att den var blå då då.

343 kom att utvecklas en hel del under sin levnad. 1980 kom femdörrarsmodellen kallad 345. 1981 kunde man få sin 340 med Volvomotor på två liter istället för Renaultmotorn på 1,4. Bilen hette då DLS eller GLS. 1982 blev det en ansiktslyftning med bland annat ny front och ny stötfångare. 1983 ändrade Volvo modellbeteckningarna som införts i och med 140-serien. Den sista siffran i modellbeteckningen som betecknade antalet dörrar byttes mot en nolla och således blev 343och 345 istället 340. Förvirrande nog döptes modellen med Volvomotor till 360. Den andra siffran betecknade ju traditionellt cylinderantalet. Ska man vara petig så fanns det redan undantag från detta i 240-serien. Det fanns en 244 GLT med V6:a och dieselvarianten, D6, var också sexcylindrig. Senare kom Volvo 780 och 480 med sex respektive fyra cylindrar. Men det är en annan historia.

Om du nu orkat läsa all denna information om intressanta årsmodellförändringar så förstår du bakgrunden till att nästa bil ser ut som den gör. Detta är en riktig karamell! Denna läckert röda Volvo 360 GLT är från 1983 och jag fann den i Katrineholm på påsklovet. 360 GLT introducerades 1983 som ett sportigare alternativ och med elektronisk bränsleinsprutning gav motorn 115 hästar. Att det handlar om en prestandamodell ser man tydligt på att den har spoilers, lättmetallfälgar och gott om mattsvart istället för krom. Dessutom är fjädringen uppstyvad och sänkt hela 15 millimeter. Den ljusgröna 343:an ser rätt klumpig ut, men mycket av detta har trollats bort på denna bil. Visst är den tuff? Lite i alla fall?

Just denna bil ser ut att vara i ett mycket fint orört skick och den har rullat knappt 20000 mil. Förutom rostprickar på dörrarna och en lätt matt lack finns inte mycket att anmärka på. Hur har den överlevt? Svaret sitter nog i antalet ägare. Denna bil har nämligen endast haft en! Simplare modeller av 343 (345/340/360) kan man ibland se orörda fåägarexemplar av, modellen är ju känd som en riktig gubbil, men en GLT är nog mer ovanligt. Prestandamodeller (jo, GLT är en tuff prestandamodell) brukar annars köras hårt och nötas ned av många gasglada ägare.

1984 kom den sista karossvarianten av Volvo 340/360, nämligen en fyrdörrars sedan. Ny för året var också lyxmodellen 360 GLE, som till en början endast fanns i sedanutförandet.

En sådan sedanmodell från debutåret, men i ett enklare GLS-utförande brukar stå på gatan utanför mitt hus, så en dag i slutet av mars gick jag ned och fotograferade den. Bilen har endast haft tre ägare men något miltal vet jag inte. Under vårvintersmutsen ser den riktigt skaplig ut. Viss bättring har gjorts, vilket bland annat avslöjas av att vänster bakdäck har en liten dusch med vit färg. Man kan även notera att bilen endast har stänkskydd på höger sida.

En månad efter att de första bilderna togs sopades gatorna rent från vintergruset och då gick det så här för Volvon och för alla andra bilar som inte iakttagit de tillfälliga stoppförbudsskyltarna. Bilden hann jag knäppa från mitt vardagsrumsfönster.

Nyligen skrev jag om Volvo Amazon och då gissade jag att det är Sveriges mest älskade bilmodell. Det är kanske också den mest älskade av Volvos modeller. Vilken Volvomodell som är minst älskad kan man ju då fråga sig. Om en lista skulle göras gissar jag att modellen för dagens inlägg skulle hamna långt ned. Den skulle säkert få slåss om sistaplatsen med Volvo 66 och 440/460 (480 är dock ganska populär). Problemet med dessa modeller är att de inte betraktas som "riktiga" Volvo. Vad som ligger i begrepp "riktig Volvo" är kanske inte klart men följande exempel på saker som var gemensamt för dessa bilar (åtminstone 343 och 440/460) brukar nog inte beskriva en Volvo: barnsjukdomar, dålig kvalitet, Hollandsbyggd, Renaultmotor. En annan viktig sak kan nog vara att de bröt med Volvos övriga modeller till sin uppbyggnad. Volvo 343 hade ju förutom den omdiskuterade remdriften till exempel halvkombibaklucka och Volvo 440/460 hade framhjuldrift (jo, jag vet att 480 kom innan, men den var ju mer nischad så att säga). Nyligen presenterade Volvo V40 är väl att betrakta som halvkombi och framhjulsdrivna har alla Volvo varit sedan länge!

Om du efter att ha läst detta inlägg blivit mer intresserad av Volvo 343, och kanske till och med blivit sugen på en, åtminstone en Volvo 360 GLT, så förstår jag dig. Om du inte blivit det, så är det lika förståeligt...

10 kommentarer:

  1. Trevligt inlägg om DAF 77, en "skitbil" Volvo fick på köpet när man tog över DAF.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men var det en skitbil hela tiden är frågan?

      Radera
    2. Det beror å djupt det negativa har satt sig i personen man frågar... Har man bestäm sig för en specifik bilmodell är en skitbil är det nog svårt att resonera om det...

      Radera
  2. Inte dumt, och jag som faktiskt såg en alldeles ovanligt snygg, högblank, röd, rostfri 340 (eller var det en 360?) i går och tänkte "den där borde jag fota!" Men det gjorde jag tyvärr inte...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där "jag borde ha fotat" känner jag mycket väl igen. Som sagt dyker det upp tokfina exemplar fortfarande, inte sällan framförda av någon äldre dam eller herre. Ibland dyker de upp till en relativt billig penning på Blocket när barnen ska sälja sin gamla förälders pärla.

      Radera
  3. Riktigt intressant att se assistanskårens nya bärgare i aktion...
    radionumret ger ju vissa antydningar....666..=)

    Usch volvo 3 serien får man frossa av.....=)

    SvaraRadera
  4. Jag såg en volvo 66 här om dagen, i superskick. Körandes, inte tal om nå bilderr, men berätta gärna mer om den!

    SvaraRadera
    Svar
    1. När en dyker upp så så kan jag kanske berätta mer!

      Radera
  5. Denna Volvo var en mycket körglad vagn, och största anledningen till det var den fina viktfördelningen med nära på 50 % fram och 50 % bak, och anledningen till det var att motorn satt fram och växellåda bak mellan bakhjulen, idag är det väl nästan bara BMW som klarar av en bättre viktfördelning, alla snikna framhjulsdrivna understyrda monster är långt ifrån lika trevliga på vägen. Tycker det är märkligt att sportighet ofta bara belyses genom hästkraftsantal och vridmoment, jag föredrar respons och fina vägegenskaper och då är 340/360 ett bra alternativ.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag påtalade faktiskt detta faktum på Bilspanaren på Facebook och länkade till det här klippet när "Pi" Walfridsson framgångsrikt kör en turboladdad 343 i England: http://www.youtube.com/watch?v=8EVzwbJLmy8

      Radera