torsdag 8 mars 2012

Toyota Brown igen

Jag har tidigare ojat mig över att det var så få japanska bilar från sjuttiotalet med på bloggen. Sedan dess har några stycken figurerat här, men det är förhållandevis få. Det beror naturligtvis på att det finns rätt få och att de därmed är svåra att finna, så oja sig är kanske fel taktik.

Hur som helst sprang jag igår på en riktig karamell! En japansk från sjuttiotalet! Dagens bil är en Toyota Cressida från 1979 i tidsenligt mörkbrunmetallic. Vanligtvis brukar jag ju fotografera bilarna i lönndom, men här stod ägaren bredvid bilen så jag fick frågade snällt om jag fick fota bilen och dessutom fick jag mig en trevlig pratstund. Ägaren, som är den trettonde i ordningen, hade haft bilen i fyra-fem år och aldrig haft några problem med den. Däremot började lite rost titta fram här och var, med det var ändå lite för en bil som körs året runt. Japanska bilars stora problem var ju tidigare att rosten åt upp dem trots att de fungerade problemfritt mekaniskt. Ägaren hade en till Cressida i exakt samma kulör som reservdelsbil, vilket säkert är en god idé. Dessutom hade han en Toyota Crown från 1971 att ta till när han tröttnade på Cressidan.

Cressida var tänkt att vara Toyotas lite finare mellanklassare och den första generationen kom 1973, men jag har inte lyckats utröna hur den såg ut trots idogt sökande. Det kan ha varit en variant av Toyota Corona, men jag vet egentligen inte. Den ska i alla fall bara ha sålts i Japan. Den andra generationen kom som 1977 års modell och den lanserades på bredare front. Det är en sådan som är på bilderna här. 1981 kom tredje generationen och den såldes också i Sverige. Fjärde och femte generationen kom inte hit och 1992 var sista året för Cressida.

Toyota Brown har jag använt som rubrik till ett tidigare inlägg om en brun Toyota, så jag tyckte jag kunde använda den igen.

2 kommentarer:

  1. Skojigt att se att denna bil fortfarande är i livet! Den brukade stå vid Karlbergs station i stockholm för sisådär 10 år sedan och var då i tokfint skick!

    SvaraRadera
  2. Mamma och pappa hade en sådan när jag var liten en -77. Funka klockrent tills allt under huven rasade sammtidigt. Han som reparerade den i vanliga fall köpte loss den och byte motor. Kan medela att komforten var helt okej i baksätet.

    SvaraRadera