Byn där jag är uppväxt växte fram kring ett marmorbruk. Marmorbrytningen upphörde 1972 men spår från den finns överallt. Tydligast är nog de stora vattenfyllda dagbrotten. Men det finns också mycket annat intressant, bland annat rester av några lastbilar och i onsdags fotograferade jag dem.
Här kommer en bild på en av dem. Det enda som finns kvar är torpedväggen med instrumentpanel och ratt. Resterna är vad jag fått berättat för min från en Volvo från 50-talet, eller kan det vara 40-talet? Eftersom som snön döljer det som kommer fram i tö lägger jag också upp en bild så man ser vad det är. Jag tog denna bild på hösten 2007.
Med detta önskar jag alla ett riktigt gott nytt år!
fredag 31 december 2010
måndag 27 december 2010
Gökboet
Mellandagarna spenderas hemma hos mina föräldrar. I en bokhylla står den här märkliga tingesten. Det är en så kallad "takgök"som suttit på en Volvo PV 444. (Vid fototillfället ställde jag dock takgöken på en Saab 900i.)
Takgöken har fått en del uppmärksamhet i år då det var 60 år sedan den introducerades. Det var på hösten 1950 som takgöken gjorde sin debut på PV 444B. Egentligen hette den Fixlight och var en ny typ av körriktningvisare, eller blinkers som man säger idag. Tidigare satt det utfällbara pilar i b-stolpen. I mitten av takgöken satt en lampa som lyste blått framåt och bakåt. Den satt där för att man lättare skulle kunna avgöra om bilen skulle svänga åt höger eller vänster.
Succén uteblev dock, bland annat beroende på att den inte gick att kombinera med takräcke (vilket ju var populärt på 50-talet) och att den inte var tillåten på de flesta marknader utanför Sverige. Dessutom hjälpte inte den blå lampan särskilt mycket och det var svårt att på avstånd avgöra åt vilket håll det blinkade. 1953 förbjöds takgöken även i Sverige.
Varifrån kommer då takgöken på bilden? Eftersom helpension och barnvakt ingår i boendet hos mina föräldrar har jag haft lite tid att titta i gamla fotoalbum. Bilen var en PV 444C från 1951 och var min fars första bil. Han köpte den 1965 för 100 kr på avbetalning av min fasters pojkvän. Pojkarna på bilden är två av mina yngre farbröder.
Möjligtvis satte PV:n sina spår i pojkarnas medvetande då farbrodern till vänster precis (alltså i år) köpt en PV 444E från 1953! Farbrodern till vänster har däremot nyligen sålt sin Volvo Amazon från 1967.
Andra bilden visar bilen vid ett senare tillfälle och då ser den inte riktigt lika prydlig ut. Notera utsmyckningen på motorhuvens sida. Buick hade under flera år sådana ventilationshål (så kallade "portholes") på sina modeller. På PV var det dock inte originalutrustning.
Bilen slutade sina dagar tillsammans med en Vauxhall Victor -59 och Ford Taunus -58 som fyllnadsmassa vid ett vägbygge vid det lokala marmorbruket år 1966 eller -67. Så kunde man göra på den tiden...
Takgöken har fått en del uppmärksamhet i år då det var 60 år sedan den introducerades. Det var på hösten 1950 som takgöken gjorde sin debut på PV 444B. Egentligen hette den Fixlight och var en ny typ av körriktningvisare, eller blinkers som man säger idag. Tidigare satt det utfällbara pilar i b-stolpen. I mitten av takgöken satt en lampa som lyste blått framåt och bakåt. Den satt där för att man lättare skulle kunna avgöra om bilen skulle svänga åt höger eller vänster.
Succén uteblev dock, bland annat beroende på att den inte gick att kombinera med takräcke (vilket ju var populärt på 50-talet) och att den inte var tillåten på de flesta marknader utanför Sverige. Dessutom hjälpte inte den blå lampan särskilt mycket och det var svårt att på avstånd avgöra åt vilket håll det blinkade. 1953 förbjöds takgöken även i Sverige.
Varifrån kommer då takgöken på bilden? Eftersom helpension och barnvakt ingår i boendet hos mina föräldrar har jag haft lite tid att titta i gamla fotoalbum. Bilen var en PV 444C från 1951 och var min fars första bil. Han köpte den 1965 för 100 kr på avbetalning av min fasters pojkvän. Pojkarna på bilden är två av mina yngre farbröder.
Möjligtvis satte PV:n sina spår i pojkarnas medvetande då farbrodern till vänster precis (alltså i år) köpt en PV 444E från 1953! Farbrodern till vänster har däremot nyligen sålt sin Volvo Amazon från 1967.
Andra bilden visar bilen vid ett senare tillfälle och då ser den inte riktigt lika prydlig ut. Notera utsmyckningen på motorhuvens sida. Buick hade under flera år sådana ventilationshål (så kallade "portholes") på sina modeller. På PV var det dock inte originalutrustning.
Bilen slutade sina dagar tillsammans med en Vauxhall Victor -59 och Ford Taunus -58 som fyllnadsmassa vid ett vägbygge vid det lokala marmorbruket år 1966 eller -67. Så kunde man göra på den tiden...
torsdag 23 december 2010
God jul!
När jag flyttade till Uppsala för att plugga 1996 bodde jag den första terminen i studentbostadsområdet Flogsta. Jag hyrde ett korridorsrum i andra hand av min dåvarande flickväns kursares brors flickvän. Hur som helst begav jag mig dit idag på jakt efter objekt till bloggen.Liksom många studenter lämnar sina gamla cyklar att förfalla när de slutar plugga och flyttar, finns det säkert de som lämnar sina gamla bilar. På parkeringen där jag fotograferade stod en mossbelupen Audi 80 utan registreringsskyltar. Folkvagnen på bilden är också långtidsparkerad och övergiven, men den tillhör en uppsalabo och den har registreringsskyltarna kvar.
Det är en 1303S från 1974. Den är röd men är enligt Transportstyrelsen grön. Den besiktigades senast 2003 och har 18 ägare. Rost finns det gott om. Milt sagt.
Det har varit mycket folkvagnar på bloggen, men en 74:a har inte varit med förut och det får bli julklappen till er läsare. God jul!
onsdag 22 december 2010
Fina filmbilar för fredsdemonstration
Jag tog ett djupt spadtag i bildarkivet och fick upp dessa bilder från oktober 2005 då jag (ja, och min fru) var på bröllopsresa till New York. Vi bodde precis vid Washington Square Park. En dag stod en massa gamla bilar runt hotellet! Det visade sig vara filminspelning på gång. Uppenbarligen var det en scen där studenter protesterar mot Vietnamkriget som spelades in. New Yorks universitet (NYU) ligger alldeles intill. Det borde föreställa sent 60-tal. Jag tror inte filmen väckte särskilt mycket uppmärksamhet, åtminstone inte i Sverige, och jag har tyvärr förträngt vad den heter.
Jag var jag ganska säker på märke på bilarna, men modellerna var, och är, jag mer osäker på. Lite efterforskning har gjorts och nu har jag lite mer kött på benen. Läsare får dock gärna rätta mig eller fylla i där det saknas information.
På bilden överst står först en Buick Skylark från 1967 och sedan Buick från 1958, men jag är osäker på vilken serie. Den har i alla fall inte så mycket krom runt rutorna så det kanske är en enklare modell? Efter det står en liten Studebaker Lark från gissningsvis 1960 och därefter en klassisk New York-taxi, en Checker Marathon. Jag minns att jag tittade in i bilen och den var nog från 70- eller 80-talet med tank på alla svart plast invändigt. Checker Marathon tillverkades från 1961 till 1982. Sist står en polisbil som jag gissar är en Plymouth Satellite från 1969.

Till vänster syns troligtvis samma polisbil, det vill säga Plymouth Satellite -69. En snygg bil! Polisbilen bakom som knappt syns är ganska säkert en Chevrolet från 1965-66.
Till höger syns demonstrationen som hålls vid triumfbågen, Washington Square Arch, som står vid parken. Polisbilen är ännu en Plymouth Satellite -69. Lastbilen med ett jättestort plakat på flaket är en Studebaker från cirka 1950.

Precis utanför vårt hotell stod dessa bilar. Den svarta bilen är en Chrysler New Yorker från 1964. Bakom den står en Chevrolet från 1958, men jag vet inte vilken modell. Biscayne?
Nedan står en Plymouth Satellite polisbil bakom Washington Square Arch. Detta är dock en 68:a
Peace!
Jag var jag ganska säker på märke på bilarna, men modellerna var, och är, jag mer osäker på. Lite efterforskning har gjorts och nu har jag lite mer kött på benen. Läsare får dock gärna rätta mig eller fylla i där det saknas information.
Till vänster syns troligtvis samma polisbil, det vill säga Plymouth Satellite -69. En snygg bil! Polisbilen bakom som knappt syns är ganska säkert en Chevrolet från 1965-66.
Till höger syns demonstrationen som hålls vid triumfbågen, Washington Square Arch, som står vid parken. Polisbilen är ännu en Plymouth Satellite -69. Lastbilen med ett jättestort plakat på flaket är en Studebaker från cirka 1950.
Precis utanför vårt hotell stod dessa bilar. Den svarta bilen är en Chrysler New Yorker från 1964. Bakom den står en Chevrolet från 1958, men jag vet inte vilken modell. Biscayne?
Nedan står en Plymouth Satellite polisbil bakom Washington Square Arch. Detta är dock en 68:a
Peace!
måndag 20 december 2010
I hennes majestäts långa tjänst
Den här bloggen heter ju Bilspanaren, men jag tar mig friheten att busspana lite. Jag har ju redan tänjt på konceptet genom att göra en leksaksbilsspaning. Där förekom ju dessutom en lastbil (nja, brandbil).
Inte långt från Engelska parken stod passande nog denna mycket engelska buss parkerad i helgen. Den gör reklam för en fastighetsmäklarfirma och bussen ägs också av firman visar det sig. Bussen är en Leyland AEC Routemaster från 1966 och kom för första gången i svensk trafik 2006. Bussen på bilden är av den näst vanligaste varianten tillverkad 524 exemplar och kallas RML där RM står för Routemaster och L för Lengthened, alltså förlängd. Man ser det på att den har extra mindre ruta i mitten av fönsterraderna.
AEC står för Associated Equipment Company som Leyland Motors köpte upp 1962. På 60-talets slogs Storbritanniens fordonstillverkare ihop i olika konstellationer för att så småningom bilda jättekoncernen British Leyland 1968 där nästan alla tidigare brittiska biltillverkare ingick. British Leyland är väl kanske mest kända för att tillverka dåliga bilar med usel kvalitet.
Routemasterns kvalitet är det dock nog inget fel på. Den tillverkades i lite olika varianter mellan 1958 och 1968. Först 2005 togs de sista ur reguljär trafik i London!
Inte långt från Engelska parken stod passande nog denna mycket engelska buss parkerad i helgen. Den gör reklam för en fastighetsmäklarfirma och bussen ägs också av firman visar det sig. Bussen är en Leyland AEC Routemaster från 1966 och kom för första gången i svensk trafik 2006. Bussen på bilden är av den näst vanligaste varianten tillverkad 524 exemplar och kallas RML där RM står för Routemaster och L för Lengthened, alltså förlängd. Man ser det på att den har extra mindre ruta i mitten av fönsterraderna.
AEC står för Associated Equipment Company som Leyland Motors köpte upp 1962. På 60-talets slogs Storbritanniens fordonstillverkare ihop i olika konstellationer för att så småningom bilda jättekoncernen British Leyland 1968 där nästan alla tidigare brittiska biltillverkare ingick. British Leyland är väl kanske mest kända för att tillverka dåliga bilar med usel kvalitet.
Routemasterns kvalitet är det dock nog inget fel på. Den tillverkades i lite olika varianter mellan 1958 och 1968. Först 2005 togs de sista ur reguljär trafik i London!
torsdag 16 december 2010
Hjulklappsspaning med önskelista
Jag är glad att det blivit en "riktig" vinter i år igen, men när jag ser bilden ovan önskar jag bara bort all snö. Hå hå ja ja. På tal om önskningar så närmar sig julen och det är hög tid se över sina önskelistor!
Till bilen är listan klar! Nyligen har några eftertraktade delar börjat nytillverkas till Volvo 164. Ett typfel av skönhetskaraktär på Volvo 164 (och 142/144) är att den genomskinliga plasten på nummerskyltsbelysningen gulnar och blir matt. Det syns tydligt på bilden ovan. Denna typ av nummerskyltsbelysning fanns till och med 1972 års modell. Nu finns äntligen ny belysning att köpa! Det blir önskning nummer ett.
Dimljusen i fronten är också eftertraktade då de sitter på en utsatt position med fula glas och rostiga reflektorer som följd. Även dessa har börjat tillverkas och det får bli önskning nummer två.
Om julklappspengarna tar slut så fyller ändå bilen 40 nästa år, så det kanske får bli en födelsedagspresent istället?
Om man får drömma lite, och det får man ju, kan man ju göra en önskelista med bara bilar på. Det kanske kan verka barnsligt, men jag tror alla bilentusiaster har en sådan. I smyg åtminstone.
Det är helt omöjligt att göra en sådan här lista egentligen. Man kommer alltid på något märke eller modell efter man bestämt sig. Och om man tvingades välja, hur skulle det bli då? Ett sätt att försöka göra olika listor. En för sportbilar, en för muskelbilar, en för... och så vidare. Det lättar beslutsångesten lite. Men bara lite. Tur att det bara är drömmar...
Min lista avslöjar min svaghet för lyxmodeller (inte lyxbilar utan mer lyxiga versioner av "vanliga" märken och modeller). Jag tycker även minimalt utrustade snikmodeller också är kul, vilket åtminstone syns i en önskan. Så med reservation för att det finns andra drömbilar (och det finns det) kommer här min lista med de fem högsta önskningarna (med bilar i fint skick):
1. Mercedes 300 SEL 6.3. 1968 klämde Mercedes ned en 6,3 liters V8 från lyxlimousinen 600 i den snygga S-klassen (W109) designad av Paul Bracq. Muskellyxbil! Och dyr!
2. BMW 3.0Si (modellen som kallas E3 av BMW-nördar). Illa snygg modell formgiven av Wilhelm Hofmeister. Han är känd för den så kallade "Hofmeister Knick", en knäck på C-stolpen som för första gången dök upp 1961 på BMW 3200 CS och blivit ett av BMW:s signum (oavsett designer). Den finns än idag på BMW och du kan till exempel se den på den BMW 1600-2 jag visat tidigare. Hofmeister efterträddes på BMW av ovan nämnde Bracq! Det här blev en lite utvikning... Treliters sexa med bränsleinsprutning på 200 hästar. Ganska så dyr.
3. Volvo 265 DL. Volvos lyxkombi i snikversion, vilken innebar att den till exempel saknade en del kromutsmyckning. Helst i orangemetallic (färgen har säkert ett tjusigt namn) och med USA-ljus fram: dubbla runda strålkastare istället för rektangulära. Säkert inte jättedyr, men försök att hitta en!
4. Saab 900 GLE 1979. Första årsmodellen ska det vara, med den ganska fula grillen som bara fanns det året och utan dubbla bakljus. Blåmetallic med blå plyschklädsel. Pris och tillgång är säkert som Volvo 265. Jobbigt!
5. Peugeot 604. Peugeots lyxmodell i med fulsnygg kantig kaross. Brunmetallic är snyggt. Habegäret har funnits sen jag hade en sådan som leksaksbil. Samma motor som i Volvo 260. Går säkert att hitta till en överkomlig summa. I Frankrike.
Redan nu har jag kommit på minst fem bilar till som borde vara med på listan. Attans! Hur ser din topp 5-önskelista ut?
Till bilen är listan klar! Nyligen har några eftertraktade delar börjat nytillverkas till Volvo 164. Ett typfel av skönhetskaraktär på Volvo 164 (och 142/144) är att den genomskinliga plasten på nummerskyltsbelysningen gulnar och blir matt. Det syns tydligt på bilden ovan. Denna typ av nummerskyltsbelysning fanns till och med 1972 års modell. Nu finns äntligen ny belysning att köpa! Det blir önskning nummer ett.
Dimljusen i fronten är också eftertraktade då de sitter på en utsatt position med fula glas och rostiga reflektorer som följd. Även dessa har börjat tillverkas och det får bli önskning nummer två.
Om julklappspengarna tar slut så fyller ändå bilen 40 nästa år, så det kanske får bli en födelsedagspresent istället?
Om man får drömma lite, och det får man ju, kan man ju göra en önskelista med bara bilar på. Det kanske kan verka barnsligt, men jag tror alla bilentusiaster har en sådan. I smyg åtminstone.
Det är helt omöjligt att göra en sådan här lista egentligen. Man kommer alltid på något märke eller modell efter man bestämt sig. Och om man tvingades välja, hur skulle det bli då? Ett sätt att försöka göra olika listor. En för sportbilar, en för muskelbilar, en för... och så vidare. Det lättar beslutsångesten lite. Men bara lite. Tur att det bara är drömmar...
Min lista avslöjar min svaghet för lyxmodeller (inte lyxbilar utan mer lyxiga versioner av "vanliga" märken och modeller). Jag tycker även minimalt utrustade snikmodeller också är kul, vilket åtminstone syns i en önskan. Så med reservation för att det finns andra drömbilar (och det finns det) kommer här min lista med de fem högsta önskningarna (med bilar i fint skick):
1. Mercedes 300 SEL 6.3. 1968 klämde Mercedes ned en 6,3 liters V8 från lyxlimousinen 600 i den snygga S-klassen (W109) designad av Paul Bracq. Muskellyxbil! Och dyr!
2. BMW 3.0Si (modellen som kallas E3 av BMW-nördar). Illa snygg modell formgiven av Wilhelm Hofmeister. Han är känd för den så kallade "Hofmeister Knick", en knäck på C-stolpen som för första gången dök upp 1961 på BMW 3200 CS och blivit ett av BMW:s signum (oavsett designer). Den finns än idag på BMW och du kan till exempel se den på den BMW 1600-2 jag visat tidigare. Hofmeister efterträddes på BMW av ovan nämnde Bracq! Det här blev en lite utvikning... Treliters sexa med bränsleinsprutning på 200 hästar. Ganska så dyr.
3. Volvo 265 DL. Volvos lyxkombi i snikversion, vilken innebar att den till exempel saknade en del kromutsmyckning. Helst i orangemetallic (färgen har säkert ett tjusigt namn) och med USA-ljus fram: dubbla runda strålkastare istället för rektangulära. Säkert inte jättedyr, men försök att hitta en!
4. Saab 900 GLE 1979. Första årsmodellen ska det vara, med den ganska fula grillen som bara fanns det året och utan dubbla bakljus. Blåmetallic med blå plyschklädsel. Pris och tillgång är säkert som Volvo 265. Jobbigt!
5. Peugeot 604. Peugeots lyxmodell i med fulsnygg kantig kaross. Brunmetallic är snyggt. Habegäret har funnits sen jag hade en sådan som leksaksbil. Samma motor som i Volvo 260. Går säkert att hitta till en överkomlig summa. I Frankrike.
Redan nu har jag kommit på minst fem bilar till som borde vara med på listan. Attans! Hur ser din topp 5-önskelista ut?
söndag 12 december 2010
Klanderfri Kadett
I dagarna har flera höjdarbilar passerat mig utan att jag haft möjlighet att fotografera dem, bland annat grön Citroën 2CV, grön Fiat 127, grå Porsche 924 och orange Mazda 323 av första generationen! Tråkigt, men nu får jag ge mig ut på jakt under julledigheten!
Nog om detta! På samma parkering som jag fann Saab 99 EMS och brun 96 -79 fann jag denna brunmetallic Opel Kadett 1200S från 1974. Den ser ovanligt frisk ut och den har bara haft två ägare och gått drygt 8500 mil. Framskärmarna är säkert utbytta då de har en aningens annan kulör än resten av karossen. En fin liten bil som i sitt klanderfria skick väcker ett visst habegär!
Den första Opel Kadetten presenterades 1936 som ett mindre syskon till Olympia. Olympia var den första massproducerade bilen med självbärande kaross och Kadett fick samma konstruktion. Kadett lades ned 1940 på grund av andra världskriget. Efter kriget gick hela produktionslinan som krigsskadestånd till Sovjetunionen och bilen kom att tillverkas under namnet Moskvitj (eller Moskvitch som kanske är en vanligare stavning) ända fram till 1956.
Opel Kadett återuppstod som modellnamn 1962 och kallas Kadett A. Bilen på bilden är en Kadett C och fanns åren 1973-79. 1980 kom Kadett D och var den första Opeln med framhjulsdrift. Kadett ersattes av Astra 1992.
Nu behöver jag lite hjälp från Opelfolket där ute. Jag har för mig att det fanns en Kadett som kallades "Scandinavia". Jag vet inte om det var någon specialmodell eller att den var tillverkad i Skandinavien eller något annat. Om den nu fanns har jag för mig att den var brunmetallic. Står S för Scandinavia? Har jag drömt allt detta eller är det någon som vet?
Nog om detta! På samma parkering som jag fann Saab 99 EMS och brun 96 -79 fann jag denna brunmetallic Opel Kadett 1200S från 1974. Den ser ovanligt frisk ut och den har bara haft två ägare och gått drygt 8500 mil. Framskärmarna är säkert utbytta då de har en aningens annan kulör än resten av karossen. En fin liten bil som i sitt klanderfria skick väcker ett visst habegär!
Den första Opel Kadetten presenterades 1936 som ett mindre syskon till Olympia. Olympia var den första massproducerade bilen med självbärande kaross och Kadett fick samma konstruktion. Kadett lades ned 1940 på grund av andra världskriget. Efter kriget gick hela produktionslinan som krigsskadestånd till Sovjetunionen och bilen kom att tillverkas under namnet Moskvitj (eller Moskvitch som kanske är en vanligare stavning) ända fram till 1956.
Opel Kadett återuppstod som modellnamn 1962 och kallas Kadett A. Bilen på bilden är en Kadett C och fanns åren 1973-79. 1980 kom Kadett D och var den första Opeln med framhjulsdrift. Kadett ersattes av Astra 1992.
Nu behöver jag lite hjälp från Opelfolket där ute. Jag har för mig att det fanns en Kadett som kallades "Scandinavia". Jag vet inte om det var någon specialmodell eller att den var tillverkad i Skandinavien eller något annat. Om den nu fanns har jag för mig att den var brunmetallic. Står S för Scandinavia? Har jag drömt allt detta eller är det någon som vet?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








