tisdag 13 november 2012

Santana på glid

Under sensommaren mötte jag en blåmetallic Volkswagen Santana utanför Västerås. "Wow, en Santana" utropade jag nog varvid min fru frågade "Är det en bil?". "Ja" svarade jag gissningsvis varpå min fru frågade "Är något speciellt med den?". "Den blev en flopp och är ganska ovanlig, men blev en stor succé i Kina" svarade jag nog. "Jaha, kul" svarade frun och sedan pratade vi nog om vi skulle handla något på vägen innan vi kom hem till Uppsala.

Sankt Lars till vänster, Santana i mitten.
Som du förstår förekommer liknande konversationer relativt frekvent när vi är ute och rör på oss. Min fru är förvånansvärt förstående inför mitt intresse, men jätteintresserad kanske hon inte är så jag förväntar mig sällan en översvallande reaktion.

LX som i LYX! Ford Escort Mk IV med karaktäristiskt vita hjulsidor kan anas en bit bort.
Hur som helst glömde jag inte den där Santanan som såg riktigt fin ut där vi möttes på motortrafikleden. Att jag skulle få se den igen räknade jag inte med. För några veckor sedan åkte jag förbi ett studentbostadsområde där jag själv bodde i slutet av nittiotalet och som ligger nära sonens dagis. Då skymtade jag något i ögonvrån...

Saab 900i från 1986 i bakgrunden. Studentområden är ofta bra spaningsställen!
Där stod den! Santanan! Eller åtminstone en likadan, en Santana LX från 1984. Karossen har lite skavanker, bland annat en mystisk buckla på vardera framskärmen som i stort sett identisk ut på båda sidor, som möjligtvis har orsakats av en äldre förare som inte har riktig koll på bilens förhållande till objekt i omgivningen. Bilen har rullat knappt 11000 mil och endast haft två ägare. Min gissning är att det är en student som tagit över en far- eller morförälders bil. Kanske. (Jag har ju gissat att det har hänt tidigare, till exempel gällande en orange Mazda 323. Men sant vet jag ju inte om det är.) Hur som helst är det en orörd bil i fint skick, med mycket lite rost. En bil att bevara!

En list och ett emblem borta, lite vågig stötfångare, men säkerligen en av landets bästa Santanor.
För någon vecka sedan såg jag bilen igen. Nu med vinterdäck på rostiga och fula fälgar. "Nej" tänkte jag, "nu börjar den här bilens förfall"! Uppenbarligen har den tagits över av någon som inte uppskattar denna smått unika bil. Jag hoppas jag har fel, man kan ju köra på vintern men ändå ta hand om sin bil, men varningsklockor ringer om att denna Santana befinner sig på glid.

Volkswagen Santana skrev jag om för nästan exakt ett år sedan. Då handlade det om ett exemplar utanför en vårdcentral bara ett par hundra meter från bilen i dagens inlägg! Du kan läsa det inlägget här.

5 kommentarer:

  1. Går det att på något sätt kontakta ägaren för att böna och be om nåd för bilens del?
    Jag får ett enormt habegär när jag ser dessa bilar, samma gäller passat variant och kutrygg av årsmodellerna 84-87.
    Detta beror nog på barndomsskador, som liten hade jag ett nästan komplett förråd av vw-broschyrer från 80-talet i min garderobsgömma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan man nog göra om man känner sig manad. Jag skäms dock lite att påpeka hur andra ska sköta sina grejer (jag sprider mina åsikter på internet istället...).

      Jag har lite svårt för den kutryggiga halvkombin, men gillar kombin och Santanan (som ju senare fick heta Passat).

      Hela den här bloggen är resultatet av en stor barndomsskada så du är i gott sällskap här...

      Radera
  2. Pappa hade en passat -84, som vi körde från 4000 till 38000 mil innan rosten tog ihjäl den. Jag tog körkort i den efter 30000 nånting. En bra bil. Pappa bytte till en sprillans 855 -96a, den var klart sämre på många sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barndomens bilar är ofta de bästa, oavsett om de var särskilt bra eller inte!

      Radera
  3. Det är ju en modern klassiker och man ska aldrig säga att den där hör inte hemma på denna träffen..för vem vet just den bilen kan bli den mest omtalade och ägaren kanske är en riktigt trevlig prick så döm inte bilen efter ålder.
    Ett underbart exemplar värt att ta med på nostalgiträff.

    SvaraRadera