D är det

Från Anders i Norrtälje kommer nästa Gammelvolvo. Det är utan tvivel en Volvo PV444 men eftersom vi inte ser något registreringsnummer får vi studera detaljerna för att avgöra årsmodellen. Ett spännande och nördigt detektivarbete livar alltid upp vardagskvällen!

Årsmodell och årsmodell förresten. När man pratar om PV444 benämner man dem A, B, C och så vidare då förändringarna inte alltid följde de vanliga årsmodellsförändringarna som brukar införas på hösten (till exempel började försäljningen av Volvo 164 årsmodell 1971 på hösten 1970).

Typen av kofångare med "tuttar" på kofångarhornen som bilen har fanns på 444 B till 444 D. En som kommenterade här på bloggen tyckte att "stötfångare" ska beteckna just stötfångare, dvs de ska kunna ta upp stötar. Tunna kromade saker som på denna PV bör betecknas "kofångare". Visserligen kan de knappast fånga kor, men för att skilja dem åt ska jag hädanefter försöka skriva kofångare.

Åter till PV:n. 444 B och 444 C hade takgök men det saknar bilen på bilden. Om den inte fått takgöken utbytt mot blinkers på takstolparna borde den därför vara en 444 D som tillverkades från augusti 1952 till november 1953 då den saknar "gök" men har "tuttar". Grillen kommer dock från en senare 444 L.

Det fanns en marginellt lyxigare variant med ett S i modellbeteckningen (444 DS och så vidare). Nu får Volvofantaster rätta mig om jag har fel men jag tror att S står för Special och att denna hade kromlister på skärmarna. Då denna inte har detta är det alltså inte en Special.

Till sist kommer ytterligare en bild från fotoalbumen hemma hos mina föräldrar. Bilden som är tagen i slutet av 60-talet visar min far (med armbågen på taket), mina tre farbröder och PV444 K från 1956. Farbrodern på vänster framskärm nämnde jag i förra inlägget där jag berättade att han just köpt en PV444, en ES från 1953. Cirkeln är sluten.