söndag 6 mars 2011

Färgstarka 70-talister

Den vanligaste färgen på bilar i Sverige är silver/grå enligt SCB. Modet växlar ju och så kanske det är så att dagens bilar bäst passar i denna färg. Grälla eller klara solida färger verkar vara förbehållet en del småbilar, prestandamodeller och sportbilar. På 70-talet var det annorlunda. Då kunde vilken familjebil inte bara vara blå eller röd, utan gärna gul, brun, grön eller orange. De två Volvobilarna från 1974 i detta inlägg får illustrera detta.

Först är det en orange 142 DL fotograferad i Katrineholm på sportlovet. En bruksbil i riktigt bra skick, blank och med knappt någon rost. Den har endast haft fyra ägare. Utrustad med bilbarnstol och ett takräcke som ser ut att ha burit tung last.

1974 hade Volvo även mörkare orange färg i programmet att välja på. Dessutom kunde man 1974 välja även orange inredning med orangerandiga säten. Tyvärr har inte denna bil denna galna inredning. Men brunt inredning är också snyggt till orange lack.

Nästa bil är en cypressgrön 142 DL fotograferad i Uppsala i början av november. Även denna har endast haft fyra ägare, men skicket är inte lika fint. Den är dock besiktigad och i trafik.

Volvos 140-serie presenterades som 1967 års modell. Först ut var 144 med fyra dörrar och under våren 1967 kom 142 med två dörrar och året därefter visades kombimodellen 145.

1974 genomfördes ganska stora förändringar av 140-serien. Rejäla parkbänkar till stötfångare var den tydligaste förändringen jämfört med föregående år. Det var så klart för att möta skärpta säkerhetskrav. En annan, inte lika väl synlig, säkerhetsnyhet var att bensintanken flyttades till en säkrare placering.

1974 var sista året för 140-serien och ersattes av 240-serien 1975. Det var dock i grunden samma bil. I tidigare inlägg har visat två Volvo 242 av första årsmodellen. Jämför med dem här och här så ser du likheterna!

Jag tror att många blev förskräckta när utsvängda jeans blev mode igen på 90-talet, dock under namnet "bootcut". Frågan är då om 70-talets modefärger återkommer i bilvärlden? Svaret får väl bli kanske. För det första måste kanske själva formgivningen ändras för att passa till färgerna. För det andra går modesvängningarna i bilvärlden inte lika snabbt, om de ens gör det. Det känns till exempel väldigt osannolikt att fenor på bakskärmarna någonsin återkommer som nyskapande designelement. Men man man vet aldrig; Om några år kanske Svensson svänger upp in på garageuppfarten i en orange Volvo V70!

7 kommentarer:

  1. Hej Bilspanaren! Jag har 3 st exemplar av Volvo -74, samtliga av dessa har bränsletanken placerad BAKOM bakaxeln. Har aldrig sett någon Volvo -74 med tanken placerad framför bakaxeln!

    SvaraRadera
  2. Hej anonym! Kul att du satsat på 74:orna. Många har ratat dem tidigare men jag tror tiden är mogen nu för bautastötfångare! Naturligtvis har du rätt i att tanken inte är placerad framför bakaxeln. Jag skrev fel och det ska ändras. Mina källa säger ovanför bakaxeln. Det stämmer väl inte heller helt och hålletmen den fick i alla fall en mer framskjuten placering än tidigare. Jag har en 71:a och där är i alla fall tanken odiskutabelt bakom bakaxeln...

    SvaraRadera
  3. Njäee, vill inte påstå att jag satsat just på -74orna när jag har både äldre och nyare Volvobilar. Det där med bautastötfångare stämmer inte alls enligt min mening!!! Dom äldre årsmodellerna har ju inte ens stötfångare värt namnet...... Kan ju lika gärna ha en träribba där istället..........
    Det heter väl inte stötfångare av en slump? Kan tänka mig att många lättare sammanstötningar med riktiga stötfångare gör att man kanske inte ens behöver skriva någon skadeanmälan! Sedan är det väl en annan sak vad man tycker är snyggast. Själv gillar jag rejäla doningar som fungerar före det rent estetiska, därför åker jag 145 -74 som bruksbil året om.

    SvaraRadera
  4. Den äldre smala typen av stötfångare brukar ju kallas kofångare. Det är ju bra för att skilja dem som inte tål stötar från dem som gör det, men jag har svårt att se att de kan stå emot en ko...

    Jag lägger ingen värdering i "bautastötfångare" annat än att de är stora. Jag gillar själv 74:orna och hittade för ca 2 år sen en fin lågmilad 144 GL till ett väldigt bra pris. I Frankrike! Tidsbrist i kombination med lathet gjorde att jag inte slog till.

    SvaraRadera
  5. Ja, jag skulle bli ännu mera förvånad OM den kunde fånga en ko....... Finns ju en hel del "konstiga" bildelsnamn. Tex, hur vanligt är det att man har handskarna i handskfacket? Där ligger ju oftast en massa annat bra å ha grejjor. Eller en hatt på hatthyllan? Inte har jag sett någon som har något instrument på instrumentbrädan heller....... Enda instrument jag kan komma på för stunden som hör hemma på en bil skulle väl vara en flygel då isåfall, :-)
    eller ett horn. Förresten, känner Du bröderna Kardan?

    SvaraRadera
  6. Jag har träffat Axel nån gång, men Knut har jag bara hört talas om...

    SvaraRadera
  7. Precis, hjälpsamma herrar det där när man ska åka någonstans! Oftast hör man bara något ifrån Knut när "han" börjar torka ut å vill ha "smörj"......

    SvaraRadera