torsdag 31 mars 2011

Fler fräcka Fiatfynd

Jag skrev i inlägget om Fiat 128 att jag löst bristen på Fiat med råge. Här kommer nu ännu fler Fiatfynd från förra helgen!

Först såg jag en Fiat Ritmo 70 CL från 1988. Detta är visserligen den sista årsmodellen, men när såg du en Ritmo senast? Det här exemplaret ser skapligt ut, har haft 12 ägare och har gått 15 000 mil. Det som drar ner intrycket är såklart hjulsidor från någon biltillbehörsfirma - i tre olika utföranden dessutom! Nog hade det varit bättre att låta plåtfälgarna synas?

Fiat Ritmo kom som 1979 års modell och var en stor teknisk nyhet. Det var dock inte bilens teknik i sig utan hur den byggdes som var den stora nyheten. Ritmo var nämligen den första bilen som nästan helt byggdes av robotar! Dessutom designades bilen av Bertone med datorns hjälp!

Just designen var något som stack ut när Ritmo kom. Skarpa linjer på Fiatvis kryddades med nyskapande och djärva detaljer. Framlyktorna satt halvt nedsjunkna i stötfångaren. Grillen satt i stötfångaren med olika stora öppningar till höger och vänster om Fiatmärket i mitten. Baklyktorna var integrerade i stötfångaren vilket säkert inte var särskilt praktiskt - men tufft. Dörrhandtagen var cirkelrunda. 1982 fick Ritmo ett mer konventionellt utseende. Bland annat fick den då de fem diagonala kromribborna i grillen som blev något av Fiats signum under 80-talet. 1984 försvann de runda dörrhandtagen på femdörrarsmodellen, men behölls som synes på tredörrarsvarianten. Tur!

Jag var 2,5 år när Ritmo presenterades hösten 1978 och det var en av de första bilmodeller jag lärde mig. Eller lärde mig och lärde mig - jag kunde uttala bokstaven R förrän några år senare. Hur som helst vittnar mina föräldrar att jag upphetsat skrek "Jitmo" varje gång jag såg en Ritmo. Kanske var det bilens galna uppsyn som ådrog sig min uppmärksamhet?

Nästa Fiat är en Uno 45 i.e. från 1990. Den är lite mindre ovanlig än Ritmo, men vänta bara - snart är de borta! Detta lite smårostiga exemplar har fått blomdekor påmålad på karossen (troligtvis av konstnären som har sin webbadress på bilen), något som troligtvis inte kommer att rädda den från skroten. Snarare tvärtom. Hjulsidor har även denna fått, men endast baktill. Varför inte strunta i dem helt om inte alla finns?

Fiat Uno kom som 1984 års modell och blev då, föga förvånande, Årets bil i Europa. Bilen var inte stor men genom att den byggdes på höjden blev den rymlig. Den vassa formen stod Italdesign för. Namnet Uno, som betyder "ett" på italienska, syftar på att den skulle bli den bäst säljande småbilen i Europa. Bilen blev en succé och den levde upp till sitt namn flera år i rad. Uno ersattes av Punto, som blev Årets bil 1995...

5 kommentarer:

  1. Som jag sa: Årets bil brukar bli en Fiat. Den första generationens Ritmo är en av bilvärldens fräckaste designer. Att den sedan är "handbyggd av robotar" är ju bara en bonus. Finns det någon kvar i trafik, tro?

    SvaraRadera
  2. Håller med om att plåtfälgar är snyggare än hjulsidor av plast. Detta gäller dock endast silverfärgade plåtfälgar. Svarta plåtfälgar måste alltid täckas av hjulsidor.

    SvaraRadera
  3. Fiat måste ha varit nöjda när de kom denna slogan. Användes den i Sverige månntro? Byggkvalitén var ju i och för sig så där...

    Japp, ingen regel har ett undantag, Henrik!

    SvaraRadera
  4. Jag är på sätt och vis uppväxt med Fiat, då farsan var Fiat-nörd. Förutom en 600 som jag inte minns hade han en 128 och två 131:or.

    En Ritmo inhandlades när han smällde sin X 1/9.
    Ska kolla om jag inte har några bilder och skriva lite om dom på min blogg, alla Fiatarna farsan hade fick dramatiska slut :)

    Jag har också haft ett par, en Ritmo '87 och en Panda. Jag gillar Fiat, synd bara att märket trasslats bort av de svenska importörerna genom åren

    SvaraRadera
  5. Ingen regel utan undantag ska det ju vara såklart!

    Ja det är synd att Fiat blivit ett uddamärke i Sverige. Ser fram emot bilder, Grandprix. Pandan skiljer sig väl lite mot Pontiacen antar jag.

    SvaraRadera