söndag 27 mars 2011

Bussig typ del 3

Den tredje bussiga typen är min klara favorit bland de tre som presenterats. Den tillhör den tredje generationens Volkswagen typ 2, kallad T3, som tillverkades 1980-92. Och detta exemplar är en riktig karamell!

Det du ser är en VW Buss Diesel från 1982. I Sverige kallades modellen Transporter eller Caravelle men på bakluckans emblem står det "Vanagon". Det kallades modellen på den Nord- och Sydamerikanska marknaderna. Mystiskt! De gula kulörerna är fantastiska ihop. Fordon av nyttokaraktär kan ha lite gladare färger än personbilar. Transportstyrelsen säger att den gått 8600 mil, vilket måste vara extremt lite för en praktiskt folkvagnsbuss, och att den ställdes av i november. Med tanke på skicket kan miltalet stämma, men jag undrar varför den ställts av. Kanske bara för vintern?

Flera T3 rullar fortfarande så det är inte särskilt uppseendeväckande med att hitta en. Det uppseendeväckande med denna buss är att den är i ett sådant oerhört fint orört originalskick och att det dessutom är det en tidig årsmodell. Den står stadigt och högt på fjädringen på prydliga hjul med navkapslarna på plats. Notera K-märket i vindrutans överkant som visar att bilen var belagd med kilometerskatt, något som alla dieselbilar var i Sverige fram till 1993. Det sitter också någon typ av skylthållare fram och bak. Undrar till vad?

När jag gick i förskolan fick jag och de andra barnen i byn åka skoltaxi dit. Antingen var det Mercedes V123 (alltså en förlängd W123) eller en T3 folkvagnsbuss. Mercan var så klart lyxig att åka i, men folkvagnsbussen var populärast då man hade en mycket bättre utsikt i den.

Jag trodde inte att en sådan är bil skulle ge mig rysningar, men det gör den. Om det är de roliga detaljerna, färgerna, minnena eller de spännande frågetecknen som väcker habegär vet jag inte, men jag känner i alla fall att jag vill ha den. Nu!

3 kommentarer:

  1. Har också ett barndomsminne av en T3:a, vill minnas att vi hyrde en sådan när jag var liten och åkte till Gotland. Den var också två-färgad, mörkare brun nedtill och lite ljusare lattebrun upptill. Kan fortfarande höra motorljudet från den om jag blundar. =)

    SvaraRadera
  2. Vår skolskjuts var också en T3, dock av senare modell med fyrkantiga strålkastare. Och så hade min bror en fruktansvärt rostig och vansinnigt slö T3 Dieselpickup med dubbelhytt ett kort tag.
    Det kanske är så att 8600 mil på 29 år inte ÄR så lite för en T3-diesel? De kanske är så långsamma att det inte går att tillryggalägga fler mil än så på den tiden, ens om man försöker?

    SvaraRadera
  3. Två nyanser av brunt är snyggt!

    Kanske stämmer det att det är svårt att tillryggalägga en längre sträcka med ynka 50 hästar under bagageutrymmet?

    SvaraRadera