torsdag 17 mars 2011

I en klass för sig

Ett par rundor i närliggande kvarter resulterade i inte mindre fyra Mercedes S-klass! Så idag blir det en jättespaning. S i modellbeteckningen har Mercedes använt sedan 50-talet men det var först 1972 som den började användas officiellt. Då debuterade den modell som kallas W116 (jag har skrivit om Mercedes internkoder tidigare). S-klass är Mercedes flaggskepp och kallas av vissa för "världens bästa bil". Kvaliteten är hög och tekniken avancerad. Det är i S-klass innovationer först debuterar innan de kommer i billigare modeller. 
 
Begagnade lyxbilar var länge populära att privatimportera från Tyskland till Sverige, helt enkelt för att de var billigare där. Hur det är idag med privatimporten vet jag inte, men alla fyra bilar i detta inlägg är i alla fall importbilar!

Den vita är en 280 SE från 1983 och registrerades i Sverige första gången 1993. Denna modell, som kallas W126, ersatte W116 och tillverkades 1980-91. Det är en enägarbil (åtminstone i Sverige) med 37000 mil på mätaren. Gamla S-klass brukar kunna se ganska lyxiga ut trots många mil och framsmygande rost. Den här bilen lyckas inte riktigt med det konststycket och jag gissar att det beror på den kritvita färgen. För det första syns smuts och rost direkt och för det andra är passar lite dovare färger bättre på en lyxbil. Tycker jag, alltså.

Att dessa två S-klass har hamnat intill varandra är inte en slump då de har samma ägare. Den silverfärgade är en S320 från 1995 som kom till Sverige 1996. Modellen kallas W140 och tillverkades 1992-98. Jämfört med företrädaren ansåg många att den såg klumpig ut, nästan smaklös.

Efterträdaren W220 fick däremot positivare omdömen när den kom 1999. Mindre och med "lättare" design. Den blå bilen är en sådan, en S320 från 1999 som kom till Sverige 2001. Efterträdaren W221 kom 2006 och tillverkas än idag.




Slutligen har vi kommit till den gröna bilen som är kupéversion av W140. En CL 420 från 1995 som kom till Sverige 2002. Om W140 har en smaklös design så är i mina ögon kupéversionen inte bara smaklös utan rent av vulgär!





Från att ha varit nya åtråvärda lyxbilar går snart S-klassresan nedåt. Priserna sjunker snabbt på lyxmodeller överlag och det borde ju vara självklart att köpa en lyxmerca till fyndpris. Må vara att det kan bli ett extremt dyrt ägande på grund av avancerad teknik som kan börja krångla efter några år.

Det är på något sätt modigt att köra en halvgammal lyxmerca. Få kan ens tänka sig att bli sedda i en. Exempelvis kallas W116-modellen av vissa för Solvallamerca. Det bör inte tolkas positivt. (Jag hittade ingen W116 men det har däremot blogollegan Biltrafik gjort.) Om du skaffar en begagnad S-klass signalerar du inte bara att du är en smaklös person utan också att du är en skum typ som ägnar dig åt skumma saker. S-klassen är det självklara valet för diktatorer och maffialedare så varför ska du vara mycket bättre? Men om du står ut med att betraktas misstänksamt färdas du som kung!

9 kommentarer:

  1. Det framgår med nästan plågsam tydlighet när Mercedes designers försöker tilltala amerikaner; då får vi lågvattenmärken som W140 och C140 (coupémodellen). Och förstås den vita W129. Tacka vet jag W116! Tysk, återhållen design som inte ängsligt försöker tilltala alla utan vågar stå för det den är; tysk och återhållen. Fast även dessa ser ganska dubiösa ut efter några års tjänstgöring: http://biltrafik.blogspot.com/2010/12/en-bil-en-sliten-skinnjacka-och-en-lada.html

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig angående amerikaniseringen. Mercedes kunde väl ha nöjt sig med att spöka ut bilarna med jättestötfångare och små sealed-beam-strålkastare när de gick på export?

    I mina ögon är nog W126 snyggast och dessutom med tidlös formgivning.

    Jag la till din länk i inlägget eftersom W116 saknades. Notera även att jag anammat ditt nyord "blogollega"!

    SvaraRadera
  3. Eftersom den S-formade bollen(?!) nu är i rullning så väljer jag att tidigarelägga ett fynd som gjordes i helgen:
    http://biltrafik.blogspot.com/2011/03/en-gangster-av-den-gamla-skolan.html

    Tänk vad bilarna har förfulats p.g.a. amerikanerna. Sealed Beam-strålkastarna ger dem grisögon och 5 MPH-bumpers ger dem underbett.
    Förresten, hur många användare av ett ord krävs för att det ska tas upp av SAOL? Räcker det med två?

    SvaraRadera
  4. Min morbror har en W126, en 280 SEL -83:a. SEL var väl den mest utdragna modellen längdmässigt. Den har faktiskt eftermonterade sealed Beam strålkastare, då min morbror antagligen tyckte det var snyggt. Kan väl även tillägas att det är ganska mycket bling-bling på den bilden, den är "pimpad" skulle man också kunna säga men i ett fantastiskt fint skick!

    SvaraRadera
  5. I dagens läge är det väl stora AMG-liknande fälgar och vita blinkerglas som är hetaste stylingen på en gammal W126. För inte alltför länge sen var det väl mer BBS-fälgar, mörktonade bakljus och blinkers kompletterat med något fräsigt kjolpaket och SEC-grill. Tänk dig en sådan utanför Solvalla!

    SvaraRadera
  6. W140 är riktigt grotesk, snacka om stridsvagn! Helt klart MBs fulaste modell.

    En oförstörd W126 är däremot en av de allra snyggaste! / Johan S.

    SvaraRadera
  7. finns den vita 126-pråmen i Uppsalatrakten månntro?
    Jag hamnade bakom en likadan i går. En riktig stinkbomb som spydde ut blårök i stora moln längs Tycho Hedéns väg. Men vad gör väl det, en pampig vagn måste få åldras!

    SvaraRadera
  8. Jäpp. Precis som majoriteten av alla bilar på bloggen är den fotograferad i Uppsala. Det är en dam som brukar köra W126:an.

    SvaraRadera
  9. W140 gick ju under öknamnet Deutsche Bundestank.

    SvaraRadera