onsdag 26 december 2012

Vardagsgrå ljuspunkt

En Volvo 145 har parkerat utanför Icabutiken där jag brukar handla. Det är tre dagar kvar till julafton och jag ser i stort sett ingen som skänker den gamla Volvo en extra blick. Och varför ska man göra det? En Volvokombi utanför en mataffär är väl inget konstigt?

Det är något väldigt vardagligt över bilderna i dagens inlägg, men samtidigt något väldigt exotiskt. Volvo 145 var en gång en av Sveriges vanligaste bilar. Formen överfördes till Volvo 245 och den kantiga stilen till Volvos senare modeller. Kanske är det därför ingen som ser något ovanligt med detta. För mig var det dock en ljuspunkt i tillvaron. Jag blev förtjust som ett barn och krälade runt i snön för att få till skapliga bilder i det försvinnande eftermiddagsljuset. För en Volvo 145 i fint brukskick är ingen vanlig syn, och ännu ovanligare är det att se en ute i decembersnön.

Volvon är en 145 DL från 1971 i pärlgrått. Den är nybesiktigad, har endast haft fyra ägare och rullat knappt 27000 mil. Notera att dragkrok saknas och att alla stänkskydd sitter på plats. Det här verkar vara en väl omhändertagen bil, en bruksklassiker i användarvänligt skick.

Framtill sitter sommardäck medan bakdäcken är grovmönstrade, en kombination som var vanlig förr men utrotad idag. Det tyder ju också på att den bruksas även på vintern.Även om jag skulle ha väldigt svårt att ta ut min egen bil i snöslasket så imponeras jag ändå av de som tar ut sina klassiker på vintern och ändå håller dem i fint skick.

Volvos 140-serie har varit med på bloggen ett otal gånger tidigare, senast var för endast två veckor sen. Det var väl tänkt att det skulle dröja lite längre, men jag blev så förtjust i bilen som stod där och såg som lugnet själv i julstressen så jag ville publicera bilderna så fort jag kunde.

Sist bjuder jag på ännu en vardaglig bild. Medan jag rusade omkring för att fota Volvon i detta inlägg fick min lilla familj vänta med matvaror, julklappar och annat som inhandlats på stan under dagen. Jag hade dessutom schasat iväg dem för att de inte skulle störa motivet. Liksom Volvon stod de där lugna och tålmodiga medan julruschande människor for förbi. Härmed passar jag på att officiellt tacka dem för deras tålamod med mitt udda intresse och passion (och eventuellt andra egenheter). Tack!

10 kommentarer:

  1. Ett som vanligt trevligt inlägg :-)

    SvaraRadera
  2. Så skönt att se att man inte är ensam om sitt intresse. :) Mycket underhållande läsning!

    SvaraRadera
  3. Ett stort tack för detta års inlägg om våra vardagsbilar som inom kort kommer att klassas som klassiker. Jag ser fram emot 2013!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar allra ödmjukast! Och jag ser fram emot mycket mer motornostalgi.

      Radera
  4. Udda intresse? sånt är väl normalt=)
    Nåväl... vi sprang på en orange 145:a -74 så då fick mitt sällskap invänta mig på självaste julafton=)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det helar handlar om är att omge sig med likasinnade. Då blir man fullt normal.

      Radera
  5. Samma bil? fotad av mig i Sandviken i januari 2012.
    http://www.fildirekt.se/dl/1357530260.jpg


    SvaraRadera