fredag 20 januari 2012

När du måste berätta

Idag så sprang jag på en Mazda 929 som jag bara måste skicka dej! Så skrev den flitige bilspanaren Marcus i Ljusdal till mig i början av oktober. Hans reaktion är fult förståelig.

Det är alltså en Mazda 929 och årsmodellen är 1976. Den ser lite luggsliten ut, men av bilderna att döma, och de kan ju luras, så verkar den vara i ett riktigt bra skick. Ingen synbar rost men en del bucklor, särskilt på bakre kofångaren som verkar ha fått påhälsning av en släpvagn några gånger. Ett par snygga originalfälgar med snobbringar och navkåpor skulle förbättra utseendet och upplevelsen av denna bil avsevärt. Den har endast haft två ägare och miltalet anges till knappt 6200 mil, kanske ska det vara 16200, men säkert inte mer. Bilen är i trafik sedan 1981, så vi kanske kan anta att ägarbytet skedde då?

Som flera japanska bilar från där här tiden är det ingen direkt vacker skapelse. Många av dem verkar ha ritats av flera olika designers som haft ansvar för olika delar på bilen. "Jag tar hand om bakdelen, Shizuka tar framdelen, Yoji mitten och så kan du smycka den lite där det passar." Men helt klart är det en häftig bil på sitt sätt. Mazda 929 har jag berättat om i ett tidigare inlägg som du kan läsa här!

Visst är det alltid en smått hisnande känsla när sådana här vagnar helt plötsligt står där på parkeringen bland alla Volvo V70? Och visst är det en sådan där bil man gråter om man inte fotograferar? Länge rullade en risig Mazda 929 coupé, det kan ha varit en wankelmotorförsedd RX-4 också, av ungefär samma årsmodell häromkring, men den missade jag att fotografera och nu är den borta från gatorna. Så glöm inte att hala fram något att fotografera så fort du ser något spännande på parkeringen! Och vill du dessutom snabbt visa bilderna för någon annan ska du såklart göra det på Bilspanaren på Facebook! Har du inte Facebook men tålamod (ibland förgäves dessutom, måste jag erkänna), kan du skicka in bilderna till Bilspanaren, precis som Marcus gjort med dagens bilder.

6 kommentarer:

  1. Jag tror faktiskt originalfälgarna redan sitter på, även om de vare sig är snygga eller har snobbringar.
    Tiderna har verkligen förändrats; När denna bil byggdes försökte man efterapa amerikansk design, numera känns det nästan tvärt om. Apropå det, visst känns det som om man mer än sneglat på Pontiac Firebird av andra generationen när man formgivit bakstammen?

    SvaraRadera
  2. Jag blandar kanske ihop fälgarna med efterföljande generations 929? Det kanske ska sitta några kapslar av kakformsmodell på denna bil? Tja, med viss fantasi kanske bakljusen liknar dem på första generationens Firebird.

    SvaraRadera
  3. Tycker coupe modellen är bra mycket snyggare...hade två st...se länk nedan.
    http://lempasblogg.blogspot.com/search/label/929or

    SvaraRadera
  4. Jag för min del tycker att även sedanen och kombin är snygga bilar. Men coupen är ju allra läckrast, speciellt med den gamla fronten och aktern som på Lempas 75:a! Just det här exemplaret är ju i ett alldeles underbart skick, fattas bara ett par navkapslar och orginalspeglar.

    SvaraRadera
  5. Wow! Här är smaken verkligen som baken. Själv måste jag säga att det här nog är den vackraste bil som har designats i Japan, ja kanske i världen utanför USA.

    När jag var i 15-årsåldern var tidiga 70-talare snyggaste personbilarna, minns jag att jag redan då tyckte. Och det här var en av favoriterna (jag hade inte på samma sätt som nu fått upp ögonen för amerikanare eftersom de var ovanliga som bruksbilar). Helst coupén, förstås - i hård konkurrens med Ford Taunus 1972-75.

    Shit alltså. 1990 brukade det stå minst en tidig 70-talsbil på varje parkering. Och de var inte äldre än min Volvo 850 -94 är idag. Tempus fugit.

    SvaraRadera
  6. Den risiga 929 coupé som nämns i texten införskaffades förra veckan faktiskt. Den har stått undangömd i garage under 2 års tid. Trailade hem den, och nu väntar den på en mindre service och lackering. Ingen som vet var man kan få tag i damasker till bromsoken inom Sverige?

    SvaraRadera