I senaste inlägget var det bilder på Volvo PV och idag är det Volvo PV. Vadan denna fantasilöshet? Tidsbrist är en aspekt som gör att jag för tillfället satsar på inlägg som är korta och behandlar bilmodeller jag tidigare berättat om, och PV har medverkat flera gånger på bloggen. Dagens PV är emellertid så intressant att den ändå förtjänar ett eget inlägg, trots en viss upprepning.
Denna PV 544G från 1966 fotade jag i slutet av september. Den står på en parkering utanför ett hus där några kompisar bor så jag har haft koll på bilen. Den är dock oftast övertäckt med någon typ av presenning, därav den konstiga inställningen av skärmspeglarna, men vid fototillfället stod den i det fria. Senast godkända besiktning utfördes 2004 så frågan är varför presenningen ibland lyfts bort? Kanske för lite omsorg? Lite frisk luft i ringarna och i kupén. Lite kräm i batteriet och uppstart av motorn. En klapp på instrumentpanelen och några ömma ord. "Snart, gamle vän, snart så..." Kanske.
Bilen har endast haft tre ägare och i mitt tycke befinner sig denna bil i ett mycket tilltalande tillstånd! Den ser orörd ut med mycket matt, men orörd, lack. Gula varselljus förstärker bara intrycket av orörd originalbil. Enligt Transportstyrelsen har den endast gått 8 689 mil, vilket kanske kan stämma.
Det intressanta med denna bil är att det just är en 544G från 1966. Det är den sista modellen av PV tillverkad mellan augusti och oktober 1965 i endast 3 400 exemplar. Den allra sista PV:n, en svart 544 sport, hade chassinummer 440 000 och kördes direkt till Volvos museum på Hisingen. Det som skilde 544G från 544F, det vill säga årsmodell innan, var
ingenting. Sportmodellen fick dock högre effekt och däck i annan
dimension, en hett eftertraktad modell idag. Bilen på bilden har ett chassinummer som är knappt 300 nummer ifrån den sist tillverkade.
Riktigt bra bilder! Vet ej riktigt varför, men bilen och miljön blir riktigt tilltalande. Vill passa på att tipsa om en bra "bilfilm". Der Bader Meinhof Complex. Välgjord med många tidstypiska bilar och miljöer.
SvaraRaderaTack! Ja den är riktigt bra och spännande med fin tidskänsla.
SvaraRaderaSom vanligt när det gäller bilar i filmer kan man ju vara mer eller mindre petig. I filmen körs (väldigt kort) en tvåfärgad Volvo 142 från 73 med rektangulära extraljus i grillen. Jag kommer inte ihåg vilket år den scenen utspelar sig men det skaver lite när man ser det...
Jag tror den scenen skall föreställa att de är i Sverige och där ockuperar Västtyska ambassaden. Det skedde ju 1975, så årsmodellen är väl ok. Nummerplåtarna ser däremot hemmagjorda ut på Volvon.
SvaraRaderaEn härlig vagn och orörd, en riktig klassiker
SvaraRadera